Energimätare som nyckel till lägre energikostnader och smartare elanvändning

15 januari 2026 Saga Vinde

editorialEn Energimätare ger en tydlig bild av hur mycket el som faktiskt används i en anläggning, en byggnad eller en enskild maskin. Genom att mäta och visualisera energiflöden blir det enklare att hitta onödiga förbrukare, optimera driften och sänka kostnaderna utan att göra avkall på komfort eller produktion. Med rätt mätdata går det också att arbeta mer strukturerat med energieffektivisering, följa upp åtgärder och uppfylla krav från både myndigheter och kunder.

Vad en energimätare är och varför den behövs

En energimätare är ett instrument som mäter elektrisk energi över tid, ofta i kilowattimmar (kWh), men avancerade modeller visar även spänning, ström, effektfaktor och nätkvalitet. I många fall handlar det inte bara om en enkel elmätare, utan om en mer komplett energianalysator med flera funktioner.

Kort förklarat:
En energimätare samlar in mätvärden om elanvändningen, lagrar eller skickar dem vidare, och gör det möjligt att analysera hur, när och var energi används i en anläggning.

I allt från industrier till kontor och flerbostadshus växer behovet av mer detaljerad övervakning av energiförbrukningen. Skälen är flera:

– Högre elpriser gör varje sparad kilowattimme mer värdefull.
– Skärpta miljökrav och hållbarhetsmål ställer krav på uppföljning av energianvändning.
– Komplexare elanläggningar med solceller, laddboxar, batterilager och känslig elektronik kräver bättre kontroll.

Med en energimätare går det att bryta ner förbrukningen per undercentral, våningsplan eller maskinlinje. Då blir skillnaden tydlig mellan baslasten som alltid behövs och onödig konsumtion som kan styras bort, exempelvis nattetid eller under helger.

Moderna energimätare för panelmontage, till exempel i standardformat 96 x 96 mm, integreras ofta direkt i elcentraler eller kontrollpaneler. De kan utrustas med pulsutgång eller kommunikationsgränssnitt som Modbus RTU för att kopplas till överordnade system. På så sätt blir energimätning en naturlig del av hela styr- och övervakningskedjan.



Energy meters

Så används energimätning i praktiken

Hur kan mätdata från en energimätare förvandlas till verklig nytta i vardagen? Nyckeln är att kombinera teknisk mätning med tydliga mål och återkommande uppföljning.

Några typiska användningsområden:

– Kartläggning av baslast
Genom att studera förbrukningen under tider när verksamheten egentligen står stilla, till exempel nattetid, blir dolda energitjuvar synliga. Fläktar, pumpar eller belysning som lämnas på i onödan kan stå för stora delar av elräkningen.

– Jämförelse mellan olika delar av anläggningen
Genom att mäta per tavla, byggnad eller produktionslinje kan ansvariga se var förbrukningen är högst i förhållande till nyttan. Det gör det mycket enklare att prioritera rätt åtgärder, som modernisering av motorer eller styrning av ventilation.

– Löpande uppföljning av energieffektiviseringsprojekt
När åtgärder som frekvensomriktare, LED-belysning eller smart styrning installeras, behövs tydliga före- och eftervärden. Energimätaren fungerar då som kvitto på att investeringen ger den besparing som räknats hem i kalkylen.

– Underlag för debitering och intern kostnadsfördelning
I fastigheter med flera hyresgäster eller i industrier med olika interna kostnadsställen kan elanvändningen behöva mätas separat. En energimätare per undercentral eller större last ger rättvis fördelning av kostnader och tydliggör ansvar för förbrukningen.

– Övervakning av nätkvalitet och driftsäkerhet
Mer avancerade energianalysatorer mäter inte bara energi utan även spänning, ström, frekvens, övertoner och effektfaktor. Den här informationen är viktig för att undvika störningar, felutlösningar och onödigt slitage på känslig utrustning.

I många anläggningar används i dag energimätare som en integrerad del i automationen. Genom Modbus RTU eller liknande kommunikation matas mätvärden in i överordnade system, som SCADA eller energiledningssystem. Där kan de visas i grafer, jämföras mot historik och kopplas till larmnivåer. Om en last plötsligt drar mer ström än normalt kan driftpersonal få varningar i tid, innan felet leder till stopp eller skador.

För att få ut full effekt av energimätningen behöver mätarna placeras på rätt ställen. Det handlar ofta om en kombination av:

– huvudmätning i inkommande central
– undermätning i viktiga undercentraler
– selektiv mätning av enskilda stora laster, som kompressorer eller kylmaskiner

Med en genomtänkt struktur slipper man både onödigt många mätpunkter och blinda fläckar där viktig information saknas.

Viktiga egenskaper vid val av energimätare

Valet av energimätare påverkar både installationskostnad och hur användbar mätdata blir i längden. Några centrala faktorer att ta höjd för:

– Mätstorheter och noggrannhet
Behövs endast kWh, eller även aktiv och reaktiv effekt, spänning, ström och effektfaktor? För debitering och detaljerad uppföljning spelar noggrannhetsklass stor roll.

– Mätprincip: direktmätning eller via strömtransformatorer
I mindre anläggningar kan direktmätning räcka. I större centraler används ofta strömtransformatorer (CT), vilket ger säkrare och mer flexibel installation, särskilt vid höga strömmar.

– Kommunikation och integration
Pulsutgång kan räcka för enkel loggning, men för integration i moderna system är kommunikation via Modbus RTU eller andra öppna protokoll oftast att föredra. Det gör lösningen mer framtidssäker och ger frihet att välja överordnat system.

– Monteringsutförande
Panelmontage, till exempel 96 x 96 mm, är vanligt i styrtavlor och centraler. En enhetlig mekanisk standard underlättar både projektering och servicearbete.

– Användargränssnitt
Tydliga displayer, logisk menystruktur och bra dokumentation sparar tid vid både driftsättning och felsökning. För driftpersonal är det viktigt att snabbt kunna tolka värden direkt på fronten.

– Driftsäkerhet och support
I kritiska anläggningar måste mätare tåla tuff miljö, störningar och mekanisk påfrestning. Tillgång till support, manualer och reservdelar kan vara avgörande vid senare ombyggnader eller utbyggnader.

När en anläggning moderniseras, till exempel i samband med nyproduktion, renovering eller energieffektiviseringsprojekt, är det ofta klokt att samtidigt se över hela strategin för mätning. Genom att tidigt planera var mätarna ska sitta och hur kommunikationen ska lösas, undviker man dyra eftermontage och provisoriska lösningar.

För verksamheter som vill arbeta systematiskt med energi, till exempel enligt ISO 50001 eller interna hållbarhetsmål, utgör energimätare själva ryggraden i datainsamlingen. Utan tillförlitliga mätvärden blir energiledning lätt gissningsarbete.

För professionella lösningar med multimetrar och energianalysatorer för panelmontage, med alternativ som pulsutgång och Modbus RTU, kan man med fördel vända sig till terasaki.se, som har lång erfarenhet av produkter för mätning, säkerhet och skydd i elinstallationer.

Fler nyheter